Äggfritt bananbröd

Igår bakade jag en av mina "paradrätter". Det är perfekt att ta till för bananer som börjat dra åt brunt. De bananer jag hade att tillgå var nästan helt bruna med bara fläckar av gult. Inte så goda att äta, men perfekta till förädling. Jag hade bara 2 st, men det var stora så jag behövde inte justera receptet.

Mumsigt bananbröd!

Bananbröd med honung

3 (över)mogna bananer

1,8 dl honung

0,6 dl smält smör (eller mjölkfritt margarin eller olja för extra allergivänlig kaka)

1,5 tsk bakpulver

3,5 dl vetemjöl

Kryddor efter smak (t.ex kanel, ingerfära... Pumpkin spice funkar utmärkt!)

Sätt ugnen på 175 °C.

Mosa bananerna och blanda med det smälta smöret. Mät upp honungen i samma mått som smöret och blanda ner. Blanda mjöl, bakpulver och kryddor separat och blanda sedan ned mjölblandningen i bananblandningen. 

Häll smeten i en smord avlång form och grädda i ca 1 timme, tills det går att sticka i en baksticka och den kommer ut torr. Min form är ganska lång och eftersom lagret med smet inte blir så djupt brukar det inte ta en timme. Låt svalna på galler.

Går att äta som en kaka eller njuta med lite smör på.

Chilla och Chaplin

Vi blev med katter 24 Januari 2016.

Jo, jag har börjat göra egna stämplar...

Det var faktiskt inte så svårt som jag trodde att göra egna stämplar. Det klurigaste var egentligen att hitta någonstans att köpa rätt grejer. Det går ju att använda suddgummin och vanlig hobbykniv, men jag tyckte att det verkade lite läskigt. De suddgummin jag hittade var dessutom ganska små. Det var först när jag kollade in slöjd-detaljer som någon faktiskt hade material hemma.

Det de kunde erbjuda var verktyg som egentligen är gjorda för linoleumtryck, linoleumskivor och ett material som kallas softcut. Jag köpte en bit av varje, men har ärligt talat inte ens testat linoleumet ännu.

Experiment med skuggning

Hjärtat var inte direkt det första jag provade på, men det känns som om jag avancerat lite i "göra egna stämplar" akademin. He he. För att komma igång tittade jag på några tutorials, men väldigt mycket var lära genom att göra. Till exempel att lära sig att små skärsår på fingrarna svider som bara den och att det är bra att hålla undan fingrarna från vassa ändar på verktygen.

Linoleumtryckverktyg och softcut, plus början till hemlig stämpel

Här ovanför är verktyget jag använder mest, eller rättare sagt skäret som jag använder mest. Det går att byta skär, men den lilla V-formade är min favorit. Softcut är så pass tunt att det är lätt att ta bort för mycket med de större verktygen. Ett annat alternativ är att skära med hobbykniv, men det är jag inte så bra på ännu. I alla fall inte med softcut. Materialet är mjukare än lionelum, men ändå ganska segt, så det är pillrigt att få till rätt vinkel och längd på snitten.

Nytt material att leka med från USA

På balkongen är ljuset riktigt bra, men inomhus vill jag ha en stark lampa, gärna med inbyggt förstoringsglas. Här har jag precis packat upp ett roligt nytt material från en kompis i USA. Det känns lite som suddigummi och har en tendens att smula sig och gå av vid för mycket misshandel. Det är dock mycket, mycket lättare att karva i. Här har jag dock märkt att det är lätt att det blir för mycket med linoleumtryck-verktyget. Den spetsiga undersidan kan trycka ner materialet tillräckligt för att jag ska få oönskade fördjupningar som sedan syns på stämpeln. Här är det faktiskt lättare att få till precisionen genom att skära med hobbykniv.

Jaa, det är bara att lägga en till beroendeframkallande hobby till samlingen. Stämplarna tar i alla fall inte så mycket plats eftersom jag antingen skickar till swaps eller lägger ut dem i skogen... Ja, några har jag behållit själv också.

Geocaching Road Trip '15

Jag vet inte om jag kniper alla souvenirer i år med, men jag ska i alla fall försöka. De första två gick förhållandevis snabbt att fixa, men jag har kvar att ta en T5 (ha ha) eller D5, att besöka ett CITO eller en Earthcache, och från och med fredag: ta en myst.

Stickväder på balkongen

Eftersom jag håller på och stickar fram lösningen till en D5-myst kanske det blir en dubbel... Jag lär inte hinna klart innan fredag i alla fall! 45/96 varv avklarade på Cache Mystique. Det är ganska rolig stickning även om jag inte alltid fattar vad jag stickar. Idag fick jag en liten aha-upplevelse när jag insåg vad de senaste varven egentligen skulle föreställa. Kul :)

Kaprifolen blommar

När två hobbyer överlappar...

Det finns stick-cacher! Stick-mystar till och med... För någon som inte grejar med garn ser det här nog ut som rena grekiskan, men jag kände ju igen förkortningarna på en gång. Sen ska jag inte säga att det är det mest lättlästa mönster jag någonsin sett, och dessutom i en stickteknik jag inte är så van vid. Men i alla fall. Klart jag måste "lösa" den!

Färgerna blev lite det jag hade hemma, och om jag hade varit lite smartare så hade jag A) siktat på mer kontrast och B) Börjat med någon form av kant så att arbetet inte skulle rulla sig lika mycket.

Vid avslutningen stickade jag lite extra för att få en något mindre rullig kant, och resultatet skulle faktiskt kunna användas som ett plagg. Nu ska jag bara hitta själva cachen också, när jag har lirkat fram koordinaterna.

För att hålla reda på andra pysselrelaterade geocacher har jag gjort en bokmärkeslista. Det finns till och med en cache med svårighetsgrad fem som jag just nu jobbar på att sticka fram för att kunna få en sommar souvenir i geocachings Roadtrip.

Lightning shawl

Det här är en lång följetong egentligen... Jag nystade upp garnet och började sticka sommaren 2012. Sen har jag stickat lite till och från. Det blev en ganska lång "vila" när jag blev less på hur dåligt garnet och mina Denisestickor kom överens. Det var så trögt i skarvarna att det blev tråkigt och jobbigt att sticka. I julas fick jag ett KnitPro-set och då gick det bättre. Garnet vill fortfarande suga fast lite, men jag behöver inte brotta över maska för maska för skarvarna är mycket smidigare.

Spetsstickning är dåligt skrytsticke... Det ser inte mycket ut för världen innan det är helt färdigt och utspänt. Nu är jag i alla fall på upploppet! Kanten stickas på och samtidigt blir sjalen avmaskad eftersom jag stickar ihop en kantmaska och en sjalmaska varannat varv. Ganska kul! Hittills har jag klarat av 10/53 uddar...

Jag gillar verkligen appen Knitamus! Istället för att läsa ett litet diagram i en tidning har jag fotat det med plattan så att jag kan se det förstorat i appen. Ser ni den blå linjen? Den hoppar upp ett hack när jag trycker på varvräknaren, och efter en repetition börjar den om från varv ett igen. Kanonbra sätt att hålla rätt på varv och repetitioner nu när jag ska sticka 43 till... Just nu har jag gratisvarianten, men det kan nog vara värt att betala lite per månad för att kunna lägga upp fler projekt.

På äääventyr...

Jag gillar den här Söndagstrenden! För en vecka sedan klättrade jag upp till piratgrottan på Hemsön, och idag efter en sen lunch blev det lite klättrande i Fjällbacka. Ganska tillrättalagt att ta sig genom Kungsklyftan, som tur är, även om trapporna bitvis var branta. Träningsvärk var bara förnamnet för en vecka sedan. Fortfarande värt det, även om jag nog hade haft mindre ont om jag skippat de tre cacherna vid Hemsö fästning... Undrar vart vi klättrar nästa Söndag... 

Det här känns lite som kärnan i geocaching. Back to basic. En vacker plats, måttliga strapatser för att ta sig dit, och så burk med loggbok. Plus visitkort, kvitton och random crap... Jag la i några glaskulor i dagens cache så att det skulle vara något fint i den i alla fall. Det här med att byta rättvist funkar nog inte alltid, men jag gillar att fylla på när jag kan. Alltid gör det någon barnslig typ glad.