Bästa julklappen får vara med ett varv till

Långt innan jag började min egen bana som stickerska hade mamma hittat en riktigt bra vant-dealer. Det blev en väldigt välkommen standardjulklapp med varsitt par fina och varma mönsterstickade vantar. Tyvärr går jag tydligen väldigt hårt åt tummar i allmänhet och högertummar i synnerhet...

Det går fortfarande att använda vantarna, men det blir fläckvis ganska kallt. 

Jag har bara två, eller kanske tre, par kvar så det var inte så bra när det mest intakta paret till sist gick från tunnsliten till med hål. Jag vet inte om damen som stickade vantarna är i livet, men hon säljer i alla fall inte vantar längre. Dessutom är resten av vanten okej, och jag har länge fnulat på en lösning.

Tadaa! Det blev en nålfiltad lapp med en improviserad snöflinga. Slitstarkare än garn, och enklare än att stoppa tummen fint.

Paret är helt igen! Nu ska jag bara laga nästa trasiga tumme och se om jag var smart nog att spara fler trasiga vantar...

Noppig, älskad, använd

Jag återsåg en mössa häromdan. En handstickad som visserligen inte var stickad av mina händer, men som jag ändå känner mycket för. Vi fick nämligen in en stor kasse mössor på min arbetsplats... En nöjd kund visade sin uppskattning med hjälp av kärleksfullt stickade mössor, och eftersom jag stickar själv blev jag väldigt rörd av gesten. Det fanns mössor till alla som ville ha, med många mössor över. Jag plockade hem två för eget bruk, och när efterfrågan var mättad på min arbetsplats såg jag till att de överblivna mössorna fick ett bra hem på behövande huvuden. Garnig kärlek är till för att spridas.

En av mössorna har jag fortfarande kvar, den andra hittade ett hem på ett barnhuvud en vacker vinterdag. Det är en väldigt fin mössa i mjukaste akryl. Breda ränder i glada färger, ribbstickad för bra passform och så klart en glad tofs på toppen.


När jag återsåg mössan var färgerna lika bjärta och akrylen lika mjuk, men det syntes att den använts mycket. Lite ruggig och noppig var den allt, men det gjorde den bara ännu vackrare i mina ögon.

Ja, jag är en sentimental garnfjant! Men du, noppor är inte ett misslyckande. Det är ett tecken på att plagget blivit använt och älskat. Hellre det än ett plagg i nyskick i en låda någonstans... För fint för att använda...

Älskad och blanksliten sockhäl...