Oförsäkrad

Det är konstigt... Att en annan människas olycka kan kännas så mycket, trots att hon sitter på andra sidan av ett stort hav. Vi har aldrig träffats men hon har gjort ett alldeles underbart armband till mig. Kanske är det för att jag äger något som hon gjort med kärlek som det känns som det gör. Ikväll har jag gått igenom hennes Etsy Shop för att se om det var något jag ville ha eller som jag kunde köpa som present för att hjälpa till med hennes sjukvårdskostnader. Det blev ett "tree of life"-hänge till mig och sen hängde en kompis på och beställde halsband till sin fru och svärmor. Ett annat "tree of life" jag köpte ska nog min svärmor få, och sen hittade jag ett halsband jag tror mamma kommer att gilla. Det var inte direkt ett svårt beslut, för jag vet att hon gör väldigt vackra saker och trots att vi aldrig setts känns det som om jag känner henne.

Jag är så tacksam för att bo i ett land där man inte behöver bli svårt skuldsatt av att bli eller vara sjuk. Tänk om vi skulle behöva betala vad vår vård och våra mediciner verkligen kostade. Och sen gnäller folk om att det tar för lång tid att komma upp i Högkostnadsskydd på apoteket.

Fiskbullsrisotto, någon?

Jag har roat mig med att se hur lång tid det tar innan jag verkligen måste gå och handla. När brödet tog slut drog jag fram bakmaskinen och grävde fram en påse mjölmix. Det är nog mjölken eller filen som kommer att bli den begränsande faktorn... Det finns lite drygt en liter mjölk kvar men det är oklart hur länge den håller. Jäkla karl till att öppna den färskaste först istället för tvärt om. Vår kyl är väldigt kall men det är inte nån nackdel för saker i den håller ganska länge har jag märkt.

Dagens skörd ur kylens djup var en bit halvdeprimerad paprika, en morot, en färsk lök och en bit selleri som jag inte vet hur länge den bott där. Efter att ha trimmat bort de tråkiga delarna hackade jag grönsakerna och fräste upp dem. Det fanns lite råris kvar så det fick fräsa med innan jag hällde på buljong. Enkelt och bra, och så långt inte så konstig mat.

Sen var det det här med fiskbullarna... Jag gillar fiskbullar, faktiskt. Men det är det bara jag som gör, så de där burkarna står i skafferiet och bidar sin tid. Men eftersom det bara var jag som skulle ha middag idag så fick fiskbullarna stå för proteinintaget. Såsen såg fruktansvärt tråkig ut (mest tapiokastärkelse där misstänker jag) så jag sköljde av dem och blandade ner i riset när det började se klart ut.

Helt okej middag, och jag behövde inte handla idag heller ;) (Sen kanske jag gör det ändå, men jag behöver inte)

Ha ha.

Den där uveiten jag gnällde om för ett och ett halvt år sen. Still going strong... Kanske skulle virka en ögonlapp som den här: http://woowork.blogspot.com/2009/11/uveitis-its-alrightis.html

Fast nu verkar det som om det går att trappa ner droppandet lite igen. Det kommer nog aldrig bli helt 100% bra utan ögondroppar, men kommer jag ner till en droppe om dan eller varannan dag igen så kan jag ju vara glad. Perspektiv... Så underbart.

Jag gör framsteg med Sallys säl, den har nu en stjärtfena. Det som är kvar att göra är att sy ihop framlabbarna och lista ut hur de ska sitta för att sälstackarn inte ska få slagsida. Sen ska den tjusiga volangkjolen sys fast också, men det är nog inte så svårt. Det krångligaste tror jag blir att lokalisera den svarta broderitråd som jag VET finns någonstans så att sälen kan få ögon och mun.

LadyCup vs. DivaCup

Mens är något jag talar om, ofta och gärna, oavsett vad andra människor tycker. Det där med att tycka att det är skämmigt med mens har nog aldrig riktigt slagit rot hos mig, och jag gör mitt bästa för att desensibilisera omgivningen. Menskopp har jag använt bra länge nu, men eftersom mina p-piller förkortar min mens ganska rejält har det inte blivit av att jag använt den så mycket. Jag behöver helt enkelt inte kapaciteten längre, det har räckt bra med tygbindor eller att helt enkelt köra utan sista dagarna. Det är lite lustigt... Det finns tydligen ett uttryck för att vara för lat för att använda mensskydd. Friblödning. Hardcorelirarna kör tydligen helt utan och håller inne flödet tills det är läge att blöda. Finns många spännande varianter om man inte vill sponsra Libresse, Always och OB.

När jag skaffade min menskopp fanns det i stort sett bara DivaCup och Keeper att välja på, men sedan dess har jag hört talas om en hel del andra märken också. Jag har funderat länge på att testa någon av de andra eftersom Diva tydligen är en av de längre varianterna. Det stod mellan Lunette och LadyCup eftersom båda har storlekar som är mindre än DivaCup och båda tydligen är lättare att veckla ut än Divan. Det är en av nackdelarna... Koppen måste vikas för att man ska få in den och sedan vecklar den ut sig och fångar mensflödet. Med DivaCup kan utvecklingsfasen vara lite joxig och en kopp som inte är fullt utvecklad läcker. Fråga hur jag vet det...

Det som fick mig att till slut bestämma mig för vad jag skulle lägga födelsedagspengarna på var färger. LadyCup finns i ett färgsortiment som för tankarna till smågodis istället för mensskydd. Lila kopp? Ja tack! Efter att ha spanat runt på en massa olika sajter bestämde jag mig för att beställa direkt från den Tjeckiska tillverkaren. Jag kunde betala med paypal och även med frakt och extrakostnad för att jag ville ha en lila var det inte dyrare än webshopparna i Sverige. Det gick riktigt snabbt att få den också och det är ju alltid ett plus.

Hur var den då? Jodå, den vecklar mycket riktigt ut sig bättre än Divan. Jag fick klippa av lite av skaftet men än så länge behöver jag en liten stump för att kunna fiska ut den. Min gamla Diva fick skaftet helt kuperat men går bra att plocka ur ändå. Räfflorna i botten på DivaCup get bättre grepp än de små knottrorna som ska förbättra greppet på LadyCup. Jag ska nog ta av lite mer av skaftet för att det inte ska irritera och peta mig, men än vågar jag inte klippa hela. Jag litar inte på att få ut den utan kamp om jag inte har något som handtag.

Kapaciteten räckte mer än väl till mig för de sista mensdagarna, vi får se hur det går nästa månad när jag kan prova genom hela mensen.

Jag ska nog kanske sticka ett menskoppsfodral till min nya kopp för att fira...

Bättre än kinderägg :)

 

Sånt här är himla skoj :) Ett magiskt nystan! Förutom garn innehåller det små presenter som trillar ut allteftersom man stickar eller virkar. Jag kunde inte riktigt hålla mig så jag nystade om nystanet innan jag testade mönstret som följde med nystanet. Jag är inte så virkvan, men det gick bra att följa mönstret fast det var på engelska. Fint blev det också, en korg! Den bor på soffbordet så att jag har nånstans att slänga ner örhängen, ögondroppsflaskor och annat smått som helst inte ska komma bort.

Små segrar

Gyllenhammars fiberhavregryn is the shit... Bra storlek på förpackningen och goda. Till skillnad från vissa andra märken jag testat så smakar det inte som om man blandat ner sågspån i gröten. Gröten smakar havregrynsgröt och fibrerna gör magen glad utan att sabotera smakupplevelsen. Ja jag gillar faktiskt gröt, kalla mig konstig om du vill.

Frukostgröt för morgonzombies:
(1 portion, jag bor med en gröthatare)
1 dl fiberhavregryn
En näve russin
Ett torkat fikon, hackat
5-6 mandlar
2 dl vatten
lite salt

Blanda allt i en microsäker skål och kör i ca 2 minuter på hög effekt. Rör om och servera med t.ex. mjölk och lite flytande honung. Fungerar även utan sötningsmedel på eftersom det är mycket frukt i.

Idag tror jag faktiskt att entropin i lägenheten minskat. Tjohoo... Vi har diskat mer än vi skitat ner och faktiskt diskat upp efter middagen. Lägg till fyra körda tvättmaskiner och livet känns inte så illa på städfronten. Igår skrubbade jag till och med badrummet. Fantastiskt fantastiskt... Nu är det bara resten av huset kvar :)

Magic looping and... not loving it

Don't get me wrong... It's a neat technique and I don't regret trying it out, but I love my dpns and this just isn't the same. To each their own I guess, but I'll finish the socks and see if I warm up to it. Love the colour and feel of the yarn at least =)